På svenska
Det här är webbplatsen för projektet ”Distansarbete och landsbygdsutveckling efter pandemin” finansierat av Vetenskapsrådet FORMAS. Här hittar du rapporter och nyheter från projektet och från angränsande projekt.
En vanlig förklaring till städernas tillväxt är s.k. agglomerationsfördelar, dvs. att koncentrationen av många verksamheter äger rum inom en begränsad yta och att detta, särskilt i den nuvarande kunskapsekonomin, ger företag sådana fördelar så att de hellre lokaliserar sig där än i områden med lägre kostnader utanför staden. Agglomerationsfördelarna brukar beskrivas i termer av matchning, delande och lärande. I en agglomeration med en stor arbetsmarknad blir matchningen på denna marknad bättre, vilket höjer produktiviteten. I en agglomeration finns infrastruktur och specialiserade tjänster som företagen kan dela på, vilket inte är fallet i en gles region. Tack vare matchning och delande rymmer en agglomeration många specialiserade verksamheter, vilket bidrar till lärande inom och mellan de specialiserade verksamheterna. Resultatet blir innovationer.
På detta sätt förklarar ekonomisk teori varför städer växer och landsbygden ”där utanför” minskar. Under Covid19-pandemin har dock medierna rapporterat om åtskilliga exempel på en annan utveckling: online-hemarbetet har skapat tomma stadskärnor, människor söker sig till landsbygden (i alla fall vissa landsbygder) och planeringsidealet den täta staden har fått sig en rejäl törn. Flera undersökningar visar att en stor majoritet av dem som under pandemin arbetat hemma på distans vill fortsätta med det på ungefär halvtid när pandemin är över.
Innebär det då verkligen någon landsbygdsutveckling om folk sitter hemma och jobbar ett par dagar i veckan? Även om det underlättar för dem som vill bo kvar på landsbygden, eller dem som vill flytta dit, att slippa pendla till staden varje dag, krävs det sannolikt mer, om distansarbetets möjligheter för landsbygden ska utnyttjas till fullo. Vår hypotes är att landsbygden i så stor utsträckning som möjligt måste försöka skapa mekanismer för matchning, delande och lärande. S.k. coworkingställen, där distansarbetare använder gemensamma lokaler och utrustning är ett sådant sätt. Organiserade träffar för distansarbetare, där de kan dela erfarenheter och komma med förslag som underlättar distansarbetet är ett annat. I båda fallen kan lokala politiska åtgärder spela en avgörande roll. I idealfallet kan sådana åtgärder leda till kunskapsspridning och nya idéer som utvecklas till innovationer och nyföretagande.
Projektet undersöker därför vad distansarbetet kan komma att innebära för landsbygdsutveckling i Sverige efter pandemin. Hur ser distansarbetet ut? Vilka grupper distansarbetar, hur mycket, hur långt från arbetsplatsen? Vilken roll spelar arbetsgivarna? Hur kombineras det med familjelivet? Vilka möjligheter ger distansarbetet och vilka problem uppstår? Är distansarbete en kvinnofälla och hur kan det i så fall undvikas? Hur ser de lokala miljöerna ut där distansarbetet utvecklas mest? Vilka resurser, service och tillgänglighet finns där? Vilken inverkan har distansarbetet på nyföretagande? Vad skulle krävas för att fler personer flyttar ut till landsbygden och arbetar på distans? Vad krävs för att distansarbetet ska kunna vara hållbart, dvs. fungera på lång sikt? Vilka politiska åtgärder och arbetssätt på lokal, regional och nationell nivå, skapar de bästa förutsättningarna för detta? Vilka lokala strategier utvecklas för att inte bara attrahera distansarbetare utan för att utnyttja deras kompetens och nätverk för lokal utveckling, innovationer och företagande? Dessa är några av de frågor som projektet kommer att undersöka.
Projektet genomförs av forskare vid fyra olika lärosäten, från olika discipliner och expertområden. Det möjliggör ett tvärvetenskapligt perspektiv och olika analysmetoder. Projektet kommer att samarbeta med offentliga organ, fackliga och företagarorganisationer samt intresseorganisationer som deltar i en referensgrupp. Referensgruppen har en viktig funktion vid utformningen av enkäter, i urvalet av områden för fördjupade fallstudier och vid tolkningen av projektets resultat.